Nya vanor i livskris?

Något fruktansvärt har hänt. Under nästan 12 års tid har jag läst deckare på löpande band. Som en beroende maniack har jag plöjt allt som finns i spänningsgenren. Jag har varit den främsta förkämpen och den största slukaren av nordiska spänningsromaner. Häromdagen tog det slut. Jag sitter med en deckare i handen och känner mig fullständigt likgiltig. Den forna så välbekanta känslan av delaktighet är som bortblåst. Ja lade boken åt sidan och konstaderade att jag längtade efter relationsböcker, familjeskilldringar, samtidsromaner, långsamhet, eftertänksamhet, det fyndiga och det djupsinniga. Det som målar upp verkligheten så som den nästan är. Den skönlitterära genren står med dörren på glänt och jag träder in. Marika Cobbold Hjörne’s bok Guppy till kvällsmat ligger nu på natduksbordet. Jag kommer strax att ta upp den och läskande entra en helt ny värld. Ja i alla fall en helt ny livsera. Är det medelåldern?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s