Teologens 150 dagar på nya jobbet som chef inom IT

Det är nu ett halvår sedan jag klev in som ny chef på en ny enhet med medarbetare som alla jobbat längre än mig i stadens organisation. Jag är fortfarande yngst (!) och jag har ett uppdrag som de inte varit med och bestämt. Vi ska ställa om hur vi arbetar och vad vi erbjuder i syfte att hjälpa staden med digital transformation. Vi ska också förvalta och vidareutveckla på ett ”stadenledande”, hållbart och framåtsyftande sätt.

Det är en rad svårigheter som jag tagit mig ann och nu summerar jag mina första 150 dagar på jobbet som enhetschef för digital verksamhetsutveckling och förvaltning. Många frågeställningar har fått följa min vardag i mitt nya landskap och arbetsplats. Hur tar man sig ann en arbetsgrupp med medarbetare som genom en omorganisation blivit en del av en gruppering som de inte själva valt och som det finns osäkerhet kring syftet med? Är allt som vanligt eller annorlunda? Hur möter man erfarna ledare och några medarbetare som gör något av de sista uppdragen i arbetslivet? Vad är utveckling för dem? Hur får man acceptans som ”ung” chef i deras ögon trots över ett decennium som chef och ledare? Hur kommer jag in i en ledningsgrupp som bara stannar vid en station för att ta emot mig och sedan fortsätter att köra tåget i 200 knyck? Vem har tid för mina frågor?

Eller: Vilken tidsrymd är rimlig för verksamhetsomställning och vem ska hjälpa mig att tänka? Speciellt när den chef som rekryterade mig och gav mig uppdraget slutar efter ett par månader mitt upp i rollsökarfasens kanske svåraste period.

Och hur tar jag mig ann avdelningens tradition och kultur och drar den med utan att äventyra acceptansen för uppdraget som jag fått? Det är två år sedan avdelningen bytte namn från IT-avdelning till avdelningen för digital utveckling, men det är nu som förändringen ska manifesteras. Det krävs ledarskap, chefskap, coachning och sociala färdigheter. Det behövs vision, mål och struktur. Jag har fått mig den ledarutmaning som jag har bett om och jag älskar mitt jobb. Vi har bara börjat och jag är oändligt tacksam för kloka, förstående, erfarna, delaktiga och livsbejakande medarbetare. Och även för de nya medarbetare som jag fått rekrytera in. Jag är full av beundran över deras kompetens, erfarenhet och driv för att få vara en del av resan med att göra Stockholm stad till en kommun där livskvaliteten är hög hos var och en av våra invånare.

Jag ville utmanas och prövas, växa som ledare. Få komma tillbaka till chefsrollen. Jag är tacksam varje dag för Stockholm stad och att jag fick den chansen. Så många gånger som jag tidigare i mitt liv önskat att jag haft mer på mitt CV och i min bakgrund som skulle kunna ge mig en liknande möjlighet. Äntligen finner jag ro i det. Jag vet att jag kan, att jag har verktygen och vad jag är bra på. Det är en fantastiskt skön känsla och ett vaccin mot vilken dålig självkänsla som helst. Man behöver få vara på rätt plats.

Det är också intressant att höra hur ofta det sägs nu för tiden att en brokig bakgrund är en stark merit, inte sällan i de kretsar kring digitalisering och CIO-förmågor som jag befinner mig i just nu. Man menar att man ser saker från andra perspektiv och kan bidra med ledarskap snarare än med expertkompetens i sakfrågan. Det säger något om den tid som vi befinner oss i rörande den digitala transformationen. Vi behöver riktning, ledning och perspektivförflyttning. Det är en tid av både oro och hopp, rädsla och meningsfullhet: allt samtidigt.

Det låter som stora ord, men det är egentligen bara ett uttryck för att verka i en komplex tid där sanningarna inte är enkla och svaret om vart vi ska gå inte är ett. För oss som inte är experter, men som ändå vågar oss in i kontexter med andra typer av språk, begrepp och kultur så är vårt lyssnande och analyserande av det vi hör det viktigaste verktyget. Det har jag gjort nu i ett halvårs tid och börjar bli redo att ta nästa kliv, men än ska det lyssnas in lite till.

Som teologisk utbildad har jag lärt mig mycket om språk, kultur, meningsskapande och samhällsförändring. Det är jag tacksam för så klart sett utifrån att ha verktyg för förståelse, men det har också gjort mig väldigt ödmjuk inför kraften i språk, kultur och mening inom olika branscher. Därför var ett av mina krav inför min anställning som enhetschef att få gå en gedigen och branschtung utbildning. Under ett halvår har jag skolats hos Dataföreningen Kompetens till certifierad CIO. Jag är så tacksam för den utbildningen och vad den just har gett mig i fråga om språk, kulturförståelse och mening i rollen som chef för en verksamhet som ska stödja andra chefer i verksamhetsutveckling och förvaltning där ny teknik är central.

Nu är jag redo för nästa 150 dagar på jobbet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s