Etikettarkiv: chefskap

Min niopunktslista och tankar om självinsikt för ledarskap

Det är skillnad på chef och ledarskap. Det är det många som vill påstå och nog är det sant. Det första är yrkesskicklighet, befogenhet och uppdrag. Det andra är relation och förtroende. Kombinerat behövs de i chefen och även i den formellt utsedda ledaren. I den informella ledaren behövs bara ledarskapet. Den personen får inte sällan också chefskap eller ledaruppdrag. För de har den där kvaliteten av att man vill följa hen. Den duktige rättrådige medarbetaren blir dock inte alltid chef, även om just hens skickligheten är precis vad man nog behöver. Oavsett vem som blir utsedd så har man det viktigaste verktyget för ledarskap väldigt nära. 

Att utvecklas som ledare och chef är oavsett position (anställd eller förtroendeuppdrag) det viktigaste uppdraget som ledare. Men hur kan det vara det? Varför är utveckling på ett personligt plan nödvändig? Är det inte organisationens leverans och resultat som räknas?

Jag vill mena att livet är en resa och ingen är perfekt. Allt kan alltid bli bättre. Man gör misstag trots bästa intentioner. Man tror på en noga genomtänkt lösning, men omständigheter som var dolda ställer allt på ända. Att lära av sina erfarenheter gör att man nästa gång kan se lite mer runt hörnet och förekomma sina egna reaktioner och val. Om man lär av sina erfarenheter. 

En klok ledare gör det och fördjupar sin kännedom om möten och människor. En skicklig chef vässar sin yrkeskunskap och bygger ut sina möjliga handlingsmönster. En människa, hen bakom uppdraget, får insikter, förlåter sig själv och djupnar i sin persons resonanslåda. 

Den lådan är ledarens och chefens gemensamma guldask. En skattgömma som ska inventeras och användas rikligt. Den resonans som man där hör är ekon av erfarenheter av mänskliga möten och reaktioner. Lägger vi örat mot vårt inre och förstår och hör vad som händer med oss själva så hör vi snart tydligare var andra är i fråga om affekt, tankar, insikter, hinder och erfarenheter. 

För det är för alla dem man jobbar. För de andra som man har i sitt team eller möter i sin roll. Alla dem som ska utföra uppdrag som någon annan bestämt, som hakar upp sig, som gör fel, som råkar ut för olyckliga omständigheter eller som behöver hantera att en budget tog slut. Alla de som ska axla ett förtroende att utförda något för någon annan och bevisa att man ändå var rätt val. 

Om man som hens ledare eller chef känner sig själv så har man de bästa möjligheterna att skapa förutsättningar för andra. För visst handlar allt om vår sköra mänsklighet, vår status inför varandra och vår möjlighet att fatta mod att göra något nytt eller sådant som skrämmer en aning. 

Min bästa chef- och ledarskola är mitt eget inre. Tillsammans med kunskap från andras erfarenheter som jag nyfiket tar till mig så bygger jag mig kompetent som beslutsfattare och stödjare. Alla andra insikter och kunskaper är verktyg för att få möjlighet att manifestera och prestera själva chef eller ledarskapet. Men utan min egen trygga punkt och självkännedom skulle jag vara otrygg att luta sig på. Det vet jag av egen erfarenhet. Av mig själv och av chefer som jag har haft. 

Känn dig själv! Den devisen är lejdaren nummer ett. Därför:

  • Håll fokus på uppdraget. Repetera och kommunicera. Det gör dig och andra trygg när det blåser
  • ta tid till att reflektera
  • Vårda dina relationer. Ta tid att fundera på dem
  • Tänk på att du ger och tar status med din blotta närvaro 
  • Bestäm vem du vill vara för andra och agera utifrån det. 
  • Sökfeedback och ge positiv sådan så ofta du kan. Det är bra för hjärtat
  • Får du ångest? Klump i magen? Orostankar? Ältar du? Stanna upp och lyssna och prata med någon annan. Ångest är nycklar som låses upp tillsammans med andra. 
  • Le och skratta i ditt ledarskapsuppdrag. Det ska vara roligt att vara bland människor. 
  • Älska dig själv. Den relationen bär alla andra relationer du har. Vårda den. 
Annonser

Andra dagen. Ny som chef för digital transformation i Stockholm stad

Jag hade kunnat haft en bättre start. Jag jobbar ju ändå på en fd IT avdelning. Men det här med att ändra lösenord kan vara svårt, uppenbarligen. Igår var första dagen tillbaka på jobbet från min föräldraledighet med mitt fjärde underverk. Det var också första dagen på uppdraget som chef för verksamhetsutveckling och förvaltning av digital utveckling. 

Vår enhet rymmer dryga dussinet medarbetare just nu och vi huserar på avdelningen för digital utveckling på stadsdirektörens förvaltning, Stadsledningskontoret i Stockholm. Stadshuset är vår bas och hela huvudstaden vårt ansvar. Vår avdelning ska stimulera, stödja och underlätta den digitalisering som stadens verksamhet går igenom. Vi är med nödvändighet med ena kroppshalvan i framtiden, utforskande och nyfiken och med den andra sidan har vi örat mot verksamheterna inlyssnande deras och medborgarnas behov. Vi ska tjäna dem samtidigt som vårt ansvar är att navigera mot nya tider. 

Så är det i mångt och mycket att vara chef också. En klar anledning till varför jag tycker så mycket om det. Man lyssnar in, man krokar tag om medarbetarens insikter och kunskaper och så leder man framåt. Tar ansvar för att ha siktet på uppdraget. Skapar god stämning och hög grad av trivsel. Det ska alltid vara gott att gå till jobbet. 

Men lyssnande tar tid. Därför kommer jag ägna större delen av min första tid till det. Vi ska som ny enhet (startades i juni) lära känna vårt uppdrag och vårt sammanhang och inte minst varandra för att kunna bli så effektiva och precisa som man behöver vara i en snabb och föränderlig värld. 

Digitalisering är på mångas läppar och medborgare, besökare och företag stället krav på den offentliga verksamheten att leverera service och tjänster anpassade för tiden. Ny teknik utvecklas i hög takt. För att matcha det behöver man kunna tänka stort och smått, vara modig och försiktig, tänka strategiskt och ta tillfällen i akt. Jag kan inte tänka mig ett roligare fält att få verka inom. Dessutom i Sveriges främsta organisation för digitalisering under ledning av vår CIO-superstar Ann Hellenius. Jobba med och för henne är en riktig välsignelse för mig. Men det är en helt annan bloggtext! 

Digi-on My friends ❤

Att hitta sina grundläggande värderingar är att hitta en skatt för välmående.

Jag har ägnat mig åt att hitta de värderingar som är viktigast för mig och min livshållning. Det har varit en mycket intressant resa. Jag gjorde det i den utbildning i ledarskap som jag var del av under 2015. Tillsammans med närmare tio kloka och imponerande professionella ledsagades jag igenom kursmoment för kursmoment och fick slita med att pröva och finna vad som var viktigt. Vi varvade detta med att se hur vår tid spenderas och hur den disponeras bäst i något som vi kallade för time management. Syftet med det här var att bli bättre ledare, bättre chefer, genom att förstå vad som är våra egna drivkrafter för att kunna förstå andras. Syftet var också att hitta sätt att effektivare jobba med den tid vi har, så att vi förblir hälsosamma och hållbara.

Av en händelse fick jag möjlighet att titta tillbaka på mina värderingar. De fungerar som ett lackmuspapper för att se om livet är fullgott. Mina fyra viktigaste värderingar är att leva autentiskt, få navigera, vara i det som jag kallar rummet och befinna mig i agape. Jag har givetvis min egen förståelse av dessa värderingar. De har vridit och vänts på en hel del. De har under den period som de togs fram bytts ut och prövats. Ofta har jag reflekterat över i hur stor utsträckning som jag lever mina värderingar och om jag skulle ta ett steg, ett litet litet steg på förbättringsskalan – vad skulle jag göra då?

Den lilla övningen är så sanningssägande. Kopplar direkt upp mig mot verkligheten. Jag kan också i min reflektion över mina värderingar se om det är något som skaver. Är det kanske så att jag behöver kompromissa med dem? Är det så att någon av mina värderingar står i kontrast med andra värderingar som jag just nu verkar låta dominera min tid? Är det något som jag kan, vill eller bör göra något åt? Ja, dessa och andra frågor ger mig något så viktigt, och i bland sällsynt, som hanterbarhet och begriplighet i livet. Det ger också mening. Och så i ett slag har vi fått fatt i det som kallas för KASAM av sociologen Antonovsky. Kasam står för känsla av sammanhang.

Om Antonovsky har rätt så är KASAM ett mått på tillfredsställelse och verkar positivt för att mildra stress.  När vi förstår vår omvärld, när den upplevs som strukturerad och fattbar, då tycker vi den är begriplig. När det känns som om vi klarar av det som vi möts av i vår omvärld, då är det hanterbart. Meningsfullhet kommer som ett brev på posten då vi står inför något som engagerar oss, som stämmer med våra värderingar.

Mitt cirkelresonemang för mig fram till att värderingarna gör att vår känsla av sammanhang stärks. Genom våra värderingar får vi ovärderliga resurser till vårt välmående och vår förmåga till självledarskap. Jag kan bara intyga att så är fallet. Det är gott att veta vad man är byggd av och vad man drivs av. Det var inte helt lätt att finna ut den, men det var verkligen mödan värt. På köpet har jag fått fantastiskt fina vänner inom andra branscher som jag inte kommer sluta att beundra även om vi drivs av mycket och många olika saker.  Förutom dem så har jag blivit en tydligare ledare och jag är övertygad om en bättre chef den gång jag får ett nytt sådant uppdrag.

Här är en länk till den hemsida som de utbildningar i ledarskap som jag gått de senaste åren hos Per Hugander på IERO.