Etikettarkiv: kreativitet

Om fyraåringen som blev stor. Fredagar med Ruben <3 Uma.

I Huddinge har vi 25 timmar förskola per vecka för barn med föräldralediga vuxna hemma. Man får lägga schemat över veckans alla dagar. För vår del betyder det att Ruben är hemma med mig och Uma varje fredag. En dag som är viktig för oss alla tre.

Även utan kommunens begränsning till 25 timmar i veckan, så hade jag valt att ha en hemmadag för Ruben. När man är fyra år är det mycket som händer i kropp och knopp. Att kröna det med att få ett syskon är som att önska sig ett familjeliv med ytterligare dynamik och dramatik. En fyraåring är en fantasifull och kompetent individ. När man i den åldern blir storebror utmanas allt det där. Man tvingas som hejda sig hela tiden genom att vänta, ta det lugnt, coola ner sig eller sluta äventyra sin säkerhet för att mamma är upptagen med bebis. Då behöver man fångas upp särskilt och finnas inför ögonen på sina föräldrar exklusivt, trots en liten.

Utmaningen med fyra åringar är också de stora känslorna. Ju mer man försöker reglera dem desto större blir dem. Ibland går man runt som en accelererande förbudsmaskin som triggas av en virvelvind som för varje nej och stopp och apapap akta! – växer sig starkare för att tillslut vara en fulloktanig cyklon. En storm som är svår att hejda utan att med storrösten dåna och därefter vara just den där trista vuxna som man en gång lovat att inte bli. Skämskudden är väl som mest där när små hot om repressalier börjar komma in som vassa kilar i relationen. Jag avskyr när det händer och gör vad jag kan för att minska dessa tillfällen till marginalen.

Receptet är tid och ett förebyggande arbete. Tid tillsammans, ibland helt själva, men ofta med lillsyrran som en parantes i babysjalen på magen. Så ofta jag kan uppmuntras lite smågalna kreativa upptåg. Vi snickrar bord, gör soppa på såpa och gurkmejan, badar tillsammans i fisljummet vatten varje dag om det krävs, bygger fartyg, har ruschkana med madrasser ner för trappan och läser favoritböcker i en evig repris. Sedan låter man ungarna virvla bort en stund i sin sköna syskonlek. In emellan medlar man mellan lillbrorsans fantasiförklaring och storebrorsans rättviseargument för att undvika knytnävar och tjuvnyp. Det är tur att vi är tre vuxna ibland. Det är tur att kaos är granne med Gud.

Varför gör vi då detta? Jo för att förbudsmaskinen behöver sin påbudsapparat som sin motpol. En fyraåring i livskris behöver känna att han får lyckas, behöver få vara normalt kreativ och hans energi behöver kanaliseras för att dämpa stormvindarna som lurar. Vi behöver också få konstruktiv gemensam tid. Det är en investering i den bästa av banker. Räntan som man får ut är till insättarens fördel. Effekten av att en stund fått vara i fyraåringens låtsasuniversum, tittat in i de gröna brunnarna och tagit del av förklaringsvärlden som erbjuds är magisk och lycka i en ask.

Uma behöver också dessa dagar. Hon får vara mitt i händelser, om än inte alltid i centrum. Hon får virvlas med och lyssna till brorsans röst. Uma får visa sig från sin just nu avvisande broder för att få honom att tina upp. Han som varje dag pussade magen och ropade hennes namn. Han som nu med hela kroppen på avstånd nuddar hennes hand på begäran. De behöver tid för de har en livslång historia framför sig.

Jag behöver såklart dessa dagar. Inte för annat än för att återknyta de band som brast mellan mig och Ruben då Uma kom hem. Vi knyter med nya tåtar i gamla banor. Vi hittar tillbaka och vi hittar till det nya tillsammans. Det är inte bara hans band som brast i och med syrrans insteg i centrum. Även mina gick smärtsamt itu. Långsamt finner vi nya sätt och bryter ny mark. Det är fint att få utmanas och växa tillsammans med en fyraåring. Ruben har blivit stor. Men framför allt är han en helt vanlig fyraåring som fått nytt syskon.

Annonser

Alla borde ha sin kreativa zon

Det finns något helt fantastiskt med att få arbeta med det kreativa, det sinnliga och det ögonblickliga. Studion har blivit min nya vän och stora utmaning. Fina skuggor, fina highlights och det fångade ögonblicket där linjer, vinklar, blicken, känslan – allt är på rätt ställe! Vid sidan av allvarliga ting, seriösa diskussioner, forskarrapporter och annat ickekonkret så ger det konkreta kreativa arbetet mig kickar! Jag lever på det länge!!

Mitt tips: finn din kreativa zon och satsa på det om du som jag har alldeles för mycket av annat slag i ditt liv!

Här är min underbara lilla syster Naima som tacksamt ställde upp i studion. Puss unge!img_4236