Etikettarkiv: socialdemokrati

Den där Håkan: en resa från morrande till hoppfullhet

Först när beskedet kom om att Håkan Juholt var ny partiledarkandidat från valberedningen så tappade jag det helt. Jag förstod inte varför en joker kunde dyka upp så där och jag förstod inte vad som var seriöst bra med Håkan som ledare av s partiet. Jag tappade humöret och jag tappade fattningen. För mig fanns det inte någon förnyelse i förslaget. Det var vad som störde mig och som fick mig att gå omkring och morrande här hemma. Som en sur pudel som vill vara ifred. (en liknelse som ligger så nära med Vigo vid fötterna). Spontant så upplevde jag det som att vi förde fram  exakt samma kandidatstyp som förra gången, men denna gång en manlig variant. en person som varit med länge i gemet och som gillade Springsteen. Som var så där lite folklig och vanlig. En ny Salin i manlig form, men med risken att tappa bort frågor om hållbar utveckling, internationell solidaritet och jämlikhet: de frågor som för mig är allra viktigast.

Jag vovvade för att jag tyckte det var fegt och inte något som kändes som en nystart. Bara som en omstart med en mycket liten uppdatering. Mindre mascara och mer mustash. Jag var inte ensam i mina funderingar på vem mannen i mitten var.

Nu har det gått ett par veckor och jag har kunnat smälta det hela. Det är dagen efter s-kongressen Nystart, för tillväxt och rättvisa. Det är den första måndagen på en ny s-era. Det framstår som om vi fått en ideolog och en samlade kraft i den där Håkan. Och jag tror att det är bra. Vovvandet har stillat och har bytts ut mot en avslappnad känsla. Det kommer kunna att bli bra det här. Håkah Juholt kommer, som min kära syster sa, få Reinfelt och Borg att framstå som torra och verklighetsfrånvända akademiska strebrar. För Håkan Juholt är folklig, snabbtänkt, välartikulerad och skarp. Han är värdebaserad och han får sina vänner och kollegor och smygfans att klappa och jubla – Nu händer det! Som en god vän till mig uttryckte, som inte i första hand är socialdemokrat, nu äntligen kan man krypa upp i soffan inför partiledardebatterna med chips och ett glas rött och få njuta politisk drabbning!

Jag kan så här i backspegeln se hur min reaktion på samma gång var fördomsfull men också lite rätt. Jag hade fel om Håkan och min fördom sa att han verkade bufflig och tråkig. Han verkar inte ha något av det alls. Han verkar snarare mycket mänsklig. Och har en fint utmejslad socialdemokratisk människosyn. När jag läser hans artiklar, repliker och inlägg så framkommer en kulturellt känslig person som vågar ha något så häftigt och stiligt som politisk integritet. Han kommer inte att kunna vändas på bara för att. Nä, med Håkan kommer vi få höra vad han tycker och vi kommer att höra ett hjärta som klappar och förstår kultur. Håkan Juholt har en förmåga att fånga livet och fånga nerven. Han ger en fin inledning till svar till frågan om hans största kulturella upplevelse i livet till Helsingborgs Dagblad. :

”Utan att verka för pretentiös gav dina frågor mig chansen att också resa i mitt eget liv. Genom tonår och ungdom, förälskelser och svek. Bröllop, barn och skilsmässa. Gemenskap och ensamhet. Glädje, sorg och farväl. Allt ackompanjerat av konst, musik och teater.” (Håkan Juholt, hd.se)

Det finns andra liknande kommentarer från Håkan Juholt som avslöjar hans vurm för kulturen och hans kulturellt bevandrade barndom och uppväxt. Det mänskliga är inte främmande för Håkan, utan tvärt om framstår det som just hans politiska drivkraft. Människan kommer först. Medmänniskan är det som gör att den andres liv får mening och ett gott sammanhang. I hans första tal som partiledare var nog det den vackraste biten. Det är genom att få lov att ge när vi har det bra som vi kan leva gott och tryggt. För då vet vi att det kommer stå någon där den dagen olycka och sorg drabbar oss själva. Och kulturen är livsviktig just för att människan skall kunna leva så tryggt och ha tillit till både liv och framtid. Inte minst blev det tydligt genom att han inledde sitt jungfrutal (klicka på länk om du vill läsa det) om just kulturens viktiga roll för människan och för demokratin. Delar SvD kulturs kommentar 20110328 om förhoppningen att detta inte bara var retoriskt utan ett löfte om kulturens roll i våra politiska samtal och beslut.

”Kulturen tar oss i handen och leder oss inåt så att vi bättre förstår vilka vi är. Men handen leder oss också utåt så att vi känner igen oss i andra”. (Håkan Juholt)

Trotts att jag börjat slappna av och funnit mig väl tillrätta med den nya s-ledaren så har jag ett vaket hundöga uppe. Jag tror nämligen att fokus på miljö och hållbar utveckling kan riskera att få en undanskymd plats med vår nya ledning. Håkan Juholt är stark i fråga om Solidaritet och Jämlikhet, men har ännu inte visat på finess och politisk vision på hur just dessa två kopplar samman vårt måste att fokusera på klimatfrågorna.  Det var oerhört starkt att höra att 100 miljoner kvinnor fattas oss här på jorden. Dessa kvinnor som fått ge sitt liv på grund av brist på jämlikhet och på grund av fattigdom. Det vill jag säga är en fråga för klimatet. Utan dessa kvinnor kommer vi nämligen inte kunna rädda vår värld. Jag hoppas att Håkan Juholt inte bara kommer vara mänsklig och kulturell utan också hållbar och ha ett start internationellt perspektiv. Vi behöver nämligen kämpa för världens överlevnad!

Därför har jag slutat vovva och därför har jag en skön känsla i kroppen. Jag tror att vi kan följa i Juholt spår och låta oss ledas in mot framtiden, en mänskligare framtid. Men jag kommer vakta på frågan om hållbar utveckling. Det börjar ju(holt) i vår egen bakgård! En politik för Grön Hållbar Framtid är livsviktig för s. Slarvar vi med den kan vi slarva med regeringsdugligheten!

(Läs HD.se ledare om behovet av miljöpolitik och alliansens möjlighet till profilering handsken är kastad)

/louise

Det är många som gillar Juholt!
Rebella gillar! Och Juholt gillar rebella och deras framtidsrapport. Det gör jag med! läs mer hos rebellabloggen.wordpress.com

Det är många som är glada nu, inte minst de ledare i media som saknat något samhällskritiskt och en alternativ bild av vilket samhälle som socialdemokraterna vill bygga. De instämmer i min väns ord om matchen mellan Juholt och Reinfelt. Den är efterlängtad och ska bli mycket spännande. Västerbottens folkblad uttrycker det som att vi har härliga dagar framför oss.

Annonser

Är du med i byggandet av framtidens Sverige?

Vill du vara med och bygga Sverige mot en mångkulturell framtid? Vill du vara med och lägga pusslet för ett hållbart Sverige mot en grön framtid? Vill du vara med och bygga möjligheternas land mot ett jämställt och rättvist välfärdssamhälle?  Då är det så att du passar in i den bild som jag har och drömmer om för socialdemokratin. Jag hoppas att valberedningar och förändringskongressen i vår kommer att besanna det som jag drömmer om. Om de lyssnar ut i rörelsen så hör man det högljudda sorlet. Det rör sig i öster.

Nu ser vi nätverken tänka och tankesmedjorna värka och släggorna hamra på nytt och gammalt. Och så formar vi en glödhet politik för en framtid där vi bygger ett Sverige som värmer sina medborgare och arbetar för god och ansvarsfull integration, för ett kunskapssamhälle med fri forskning och god utbildning till alla, med arbete åt folket och chanser för dem som missat. Ett samhälle med klass. Ett samhälle med värme. Är du med i byggandet av framtidens Sverige?

Det finns många tankar om framtidens politik just nu. Det riktigt sjuder av liv i sossebloggosfären och tankarna som finns är riktigt goda. Några trevar men ett par vågar sig ut och pröva tanken ordentligt. Tankekraften går varm och det smids politik runt många köksbord i dessa dagar. Här är några utmärkta tips på politik och diskussionspunkter delade på bloggar och i artiklar som delar med sig av sina tankar om framtidens Sverige:

Lena Sommestad skriver klokt om hur vi skall bottna i våra värderingar. Marta Axner – skriver en hel rad med viktiga utgångspunkter för diskussion och samtal: ”Okej, då pratar vi lite politik istället”. Kulturbloggen – utmanar med att fråga för vem skull Socialdemokraterna finns och frågar efter de maktlösas röst: Socialdemokraterna måste bestämma sig. Om en grön människosyn hos Jimmy Sand, Vänstra stranden saknar berättelsen om Sverige.

Här kommer några kloka ord med hopp om framtiden från två visa kvinnor:

Det är mycket, mycket länge sedan socialdemokratin satte dagordningen för det politiska samtalet. Jag tror vi har en chans nu. Dagens förstagångsväljare är ovanligt rödgröna. (Marika Åsbrink Lindgren, Storstad)

Om tendensen att tänka nytt på det gamla sättet hos Marika Åsbrink Lindgren och om förnyelse för socialdemokrati hos den samma.

Jag tror att alla människor har en liten del av hjärtat som bekänner sig till socialdemokratin. Det är den delen som önskar att världen vore mer rättvis, att ingen lämnades på gatan åt sitt öde, att alla människor fick möjlighet att känna stoltheten i att göra rätt för sig. (Kajsa Borgenäs, fd ordförande s-studenter)

Trovärdig vision för välfärden

Äntligen en ansvarsfull ekonomisk vision. Äntligen en förståelse för att vi behöver satsa oss ur vår kris och vi behöver resurser för att ta hand om alla dessa människor som drabbats hårt av jobbkris och aliiansens politik.

Välfärden och den svenska modellen håller på att kollapsa idag. De system som vi har byggt på solidaritet och medmänsklighet, byggt för att trygga liv för våra medborgare, har under denna mandatperiod sakta men säkert underminerats. Vi ser stora hål i välfärdsmodellen och stor påverkan på människors medvetande. Det har sakta men säkert skapats ett samhälle där man av nödvändighet måste tänkra på sig själv först och alldra sist på dem man inte känner. Känslan för en samlad svensk välfärd håller på att falla isär.

Vi behöver en ansvarsfull ekonomisk politik i Sverige som är ansvarsfull mot välfärdssamhället och trygghetssystemen. Vi behöver en ekonomisk politik som stimulerar. Vi behöver alla ta ansvar för att vi ska ha den välfärden. Därför är ett ökat skatteuttag den enda rimliga slutledningen.

Det är skönt att Sahlin och Östros kommer fram till samma slutsats på DN debatt. Äntligen en vision som lugnar folket och som visar medmänsklighet gentemot det svenska folket och välfärden.

Politiker och lobbyister: Sluta fega! Vi måste våga diskutera avfallsfrågan!

Kärnkraft? Hela 57% av Sveriges befolkning säger ja till kärnkraft. Men var tredje (33%) säger nej enligt synovates undersökning. I DN idag kan vi läsa om opinionen kring kärnkraft. Jag är en av de få s-väljarna som stödjer Sahlins linje om en fortsatt avvecklingsplan. Jag kan inte se hur det är moraliskt försvarbart med en annan hållning.

Idag finns det en ny generation som har en åsikt. Den generationen som inte fanns 1980 då folkomrösningen var. Själv var jag två år då. Har världen blivit bild-598annorlunda sedan dess? Har argumentet som då gjorde att vi ville avveckla kärnkraften inom sinnomtid tjänat ut sitt syfte? Världen har i viss mening blivit annorlunda och vissa argument har inte samma svung i dag som de hade då. Vi har fått en annan medvetenhet om klimathotet som också gör att argumenten för kärnkraft har blivit starkare och fler. Jag tror att det är dessa som har vunnit mark idag. Vi ser hur opinionen säger: kärnkraft behövs pågrund av att vi inte kan ha förnybara engergikällor för hela vårt behov. De finns också de som säger att kärnkraft är ett alternativ i arbetet med att rädda vår jord.

Håll upp ett tag! Stanna upp och reflektera över vad vi får för konsekvenser för ett ja! Skulle vi våga ta i den linjen i debatten skulle vi visa ansvarsfull politisk insikt. Men konsekvensanalysen lyser med sin uranglödande frånvaro.

Ärr det inte tydligt att vi glömmer bort detta i debatten? Vi behöver fundera och argumentera kring avfallsfrågan. Är det ansvarsfullt att öppna upp för att bygga nytt (för lönsamhet måste vi ha reaktorerna igång lääääänge) och ge kommande generationer ett avfall att hantera. Idag finns det forskning som visar att vi kan bygga effektivare kärnkraftverk. Kom då ihåg när du hör det argumentet att avfallstiden sägs ha potential att minskas från nuvarande 100 000 år till 1000 år. Visst är det en klar markant minskning. Men vi talar ändå om sekellånga avfallshanteringar. Vad vet vi vad det har för effekter? Vi måste fundera på detta och vi måste våga ta i ansvarsfrågan – vilka är vi att ge kommande generationer detta hanterande? Nej, satsa på förnybart och säg nej till att vi bygger nya reaktorer i Sverige! Vi har tillräckligt med resurser för att klara elförsörjningen i Sverige. Vårt problem blir snarare att det blir dyrare med vår el än att ta in kärnkraftsproducerad el från Finland… Där har ni anledningen till varför det talas om att ha kärnkraften kvar och varför avfallsansvaret negligeras i det tysta. Det är en fråga om ekonomi, inte om att göra klimat och kommande generationer en tjänst. För det är BS!

Jag hoppas att de 57% som sagt sig tycka att kärnkraft är en god idé också tagit sig en funderare på avfallsfrågan och det moraliska kring avfall och klimat. Jag hoppas också att de 10% osäkra kräver ett svar innan de har bestämt sig.

PS: Låt mig citera Svensk Kärnbränsle AB:

”Under de senaste decennierna har vi byggt upp ett system med anläggningar för att ta hand om olika typer av avfall. En viktig del saknas dock fortfarande – ett slutförvar för det använda kärnbränslet”Svensk Kärnbränslehantering AB