Etikettarkiv: Transparens

På spaning efter transparensens dubbelmoral

Vänner – det finns en transparenssektion!! (Det är som att skåda ljuset i Platons grotta! Transparens är en idé som florerar i vår samtid, en riktig modefluga som är så när norm vi kan komma. Det känns liksom självklart att det är viktigt att vara genomlyst, öppen, tydlig och fullkomligt publik med vad man är. Det är som en idé som styr våra tankar, handlingar och helt klart vår moral! Vi är bara skuggspel under idén om transparensens dygd!)

Jag har varit på kurs och skådat sammanhangens logik kring institutionell samhällsteori, det är därför jag är så exalterad

Ett normspeglande exempel

I alla fall finns ett embrio hos aktören Medievärlden till en transparenssektion. I en blogg från deras chefsredaktör Axel Andén finns det uttryckt om varför denna sektion har skapats. Dom tycker att det är viktigt att man i media är transparent om vem man är som journalist. Att man alltså är tydlig med sin position. Att man alltså är ett subjekt. Att man således är viktig aktör som individ.

Individen som transparent – en spegling av individualismen?

Men – Individ?! Finns den? Är vi verkligen unika som individer? Titta dig runt omkring. Möjligtvis är det våra personnummer som skiljer oss åt, men i det mesta möjliga så gör vi, tycker vi, känner vi, på liknande sätt som många andra. Så resonerar i alla fall Nils Brunsson då jag lyssnade på honom alldeles nyligen. Ett metaperpektiv såklart och en forskares privilegium att betraka vårt mänskliga beteende och våra begreppsapparater med en kritisk blick. Han har, enligt mig, en klar poäng – individualismen – handlar den inte egentligen enbart om att vi skall bli mer lika varandra och har den inte egentligen bara skapat mer regler och normer om hur man bör vara?

Tillbaka till bloggen om transparenssektionen hos mediaaktören. Vi säger att detta fenomen visar en talande och representativ bild som individualismsamhällets normbärare. Men varför är det viktigt med vilka vi är som tycker och vad gör det för skillnad att veta vilka preferenser den enskilde har? Agerar journalisterna i egen sak eller arbetar dom på en tidning med ett uppdrag? Tar vi inte individualismen lite för långt och är det inte, och jag menar allvar, möjligt för människan att vara paradox och bära dubbelmoral? Är inte det i själva verket en del av att vara människa?

Att beslöja för tydlighet är en paradox

I artikeln som jag länkar till säger chefredaktör Axel Andén att anledningen till transparensen ligger i deras då påstådda förmåga att ändå kunna vara objektiva och pålitliga som medieaktör. Prat? Hyckleri? En dimridå för att vi i transparensens anda skall spegla trygghet och tillit? Varför är det viktigt? Vad är det för rädsla vi bär på?

Det finns mer att undersöka kring paradoxen och kring den mänskliga dubbelmoralen. Det finns många slöjor att hantera. Slöjor som är fullt mänskliga och nödvändiga men som blir paradoxa i sig själva när de sätts upp för att verka spegla förhållanden sådana som dom verkligen är.

PS: Fick tips om följande artikel, som jag ännu inte har läst (försöker vara transparent), men som verkar intressant: ”Jag är ett personnummer, alltså är jag”. Författare: Vendela Fredricson

Annonser